Vincents farmor var över en snabbis ikväll i ett ärende och läste bilboken med lilleskrutten. I bilarna sitter det olika djur och när hon sa gris då glimmade det till i ögonen på honom och han härmade "gjiiis" många gånger. Sedan när vi frågade "kan du säga bil Vincent?". "Gjjjis!"
Så grisen fastnade idag och han babblar på sitt eget lilla språk som vanligt men nu börjar det komma mer och mer "riktiga" ljud. Han har även varit väldigt pappakär idag. Speciellt efter att jag sa att vi snart skulle hämta pappa. Då började han nynna "paappa" som en liten sång. Gång på gång på gång :).
När pappa sedan kommer hem för dagen så är det inte att springa in i hans famn det första han gör utan han tittar på mig och pekar på pappa och säger "pappa" och när jag typ bekräftat det då ska han kramas. Som att han ska visa att han kan. Han är vår lilla solstråle och sprider så mycket glädje och lycka att det smittar av sig på så många andra runt omkring. Mitt hjärta svämmar över!