Aldrig som tänkt


Nej det blir verkligen aldrig som man tänkt sig. Jag hann aldrig äta min tacos och Vincent somnade aldrig. Vi gick hemifrån istället och han fick sova i vagnen ute. Jag köpte en livräddare på pressbyrån innan vi åkte mot öppna förskolan. Däruppe var det ju bara helt fel. Inga av "våra" mammor var där för de har börjat gå på måndagar istället för större barn och det borde vi också gjort för det var bara små pluttar där, Vincent och Evelina kändes allt för stora. Så nu börjar vi också gå i stora gruppen och den 1:a så tänkta jag ha fixat kladdkaka och bjuda på eftersom Vincent fyller 1 år den veckan. Ska bli kul!
V gick em vid halv 3 efter lite fika och när vi var nere i tumba igen så fick jag sjukt ont av min foglossnng. Typ som sendrag i min vänstra ljumske och jag kunde knappt gå med vänstra benet fick liksom släpa det efter mig. Och för varje steg jag tog så "glappade" det. Känns inte alls kul med tane på att vi inte gick såå mycket. Men min kropp sa tydligt ifrån efter en liten promenad så nu får jag börja med mindre promenader istället och se om det går att utöka efter det.

Nu sover Vincent och jag får sitta ner och vila en stund. Pappa Jesper slutar snart också så det blir hans tur att springa efter liten Vincent ikväll. Skönt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0