jaessiica

Vi njuter av Jespers ledighet och bara tar dagen som den kommer. Superhärligt är det! På måndag börjar han jobba igen dock och jag är ensam med två barn. Eller ensam och ensam jag har ju vänner och familj som hjälper mig :). Så det ska nog gå bra det här. Inskolningen sker i slutet av augusti och början av september sedan går vår stora (men ändå lilla) kille på dagis. Hur länge och om han kommer gå alla dagar i veckan återstår att se.

Nu i veckan började Vincent med ett beteende vi bara väntat på... Trots! Jäklar vad han är sur och gnällig och arg och frustrerad. Detta blandar han med bus, skratt, fnitter och kramar. Mycket som händer i hans lilla kropp med andra ord. Trotsen är kul ibland men också väldigt jobbig. Känns inte så kul att det började lagom till att Jesper börjar jobba så jag får ta fighterna själv. Så nästa vecka blir väldigt spännande... :)

Igår var vi på 50-års fest. Det var en bit att åka men vi hade mycket trevligt och Vincent kunde springa ute så det var helt klart värt det! Vincent hittade både kompisar och bilar så han var så glad och nöjd. Dessutom fanns det små vovvar på festen så gissa om han var lycklig?! Tyvärr tog kamerabatterierna slut så det finns inte alls så många bilder som jag velat...


Tröttnos påväg



Rynka ögonbrynen är min grej


Kompis + bil = Happy!


Här brukar jag också sitta ofta. Då myser jag med Malins fina hår och drar i det!


Snurrar på bilens hjul = Fokus

Ey, ge mig kameran!

I tisdags gjorde vi ett besök på torekällberget. Oturligt nog så kom vi iväg alldeles för sent så när vi kom dit var jag och Jesper hungriga och Vincent var hungrig och trött så vi började med en räkmacka var medan Vincent fick välling och sov. Sedan gick vi runt en stund innan Vincent vaknade så vi kunde titta på djuren. Kan ju säga att det blev succé, vilket var ganska väntat. Vår stora kille är nämligen överlycklig när han får syn på en hund eller en katt. Han ska kela och klappa och peta och kramas. Vi hade en helmysig dag och det var fantastiskt väder.




Sovande underbara barn


Här uppe sitter jag ofta, då är jag nöjd!


Klappa get är kul...


Försöker klappa hönor


Pappa och V på upptäcksfärd


Jo mamma var också med...

Inatt sov vi alla fyra i stora sängen. Eller ja, Vincent vaknade vid tre-tiden och ville ha mys så han fick ligga mellan oss. Lillebror pep till lite vid halv sex och då medan jag ammar känner jag hur någon börjar klättra på min rygg. Vincent lutar sig över och får syn på Viggo. Då brister han ut i ett skratt och pekar och pratar med Viggo. Vincent tycker det är mycket roligt att Viggo äter från mammas tutte för det pekade han på och skrattade åt mycket. Mestadels bryr inte Vincent sig så värst mycket om Viggo. Han skjuter bort honom om man vill visa och säger åt honom att titta eller klappa. Men ibland får han ett infall och ska mysa (han är aldrig elak eller hårdhänt mot sin lillebror). Då kan det se ut såhär...


Klappar fint


Pussas

Här hemma har det bara runnit på. Vi har inte gjort så mycket förra veckan. Två dagar sov vi bara jag och barnen (Jesper är för rastlös). I helgen har vi varit bortbjudna på middag, riktigt trevligt och lyxigt :). Igår var vi hos mamma och pappa och Vincent fick bada i poolen samt hoppa studsmatta med sin pappa. Han hade så roligt och skrattade konstant när vi sedan kom hem så däckade han i sängen. Helt slut var han! :D

Viggo äter och sover som vanligt. Ena dagen sover han nästan bara och andra dagen är det bara tutten som gäller.

Någon gång nu i veckan tänkte vi åka iväg till torekällberget och titta på djur. Vincent är helt överförtjust i alla djur och skiner upp så fort han ser ett. Så det kommer han nog tycka är jättekul. Vill att det ska vara fint väder bara så kan vi ta med oss matsäck.

Nu är det dags att börja med dagens middag som blir pasta med skinksås och avocado/fetaostsallad.

Vi har haft en riktig hemmadag idag men det är ju också väldigt skönt ibland. Vid 3 tiden fick vi nog och åkte till tumba en sväng. Handlade mat och jag lämnade tillbaka en jättefin klänning som inte alls funkade med mina "nya" bröst. Hittade dock inget att byta till så det får kanske bli en sväng dit igen snart.

Sedan åkte vi hem och förberedde mat. Favvorätten Tacos stod på menyn idag, en helt vanlig tisdag :). Svärföräldrarna kom på besök och både Vincent och Viggo fick fin fina presenter. Vincent höll låda hela kvällen tills det var nog och han tokdäckade. Mammas älsklingskille du sprider så mycket glädje!

Nu sover båda våra V och deras mamma ska snart se till att sova hon med. Godnatt!

Måndag idag och vi njuter av att vara tillsammans alla fyra. Idag har Vincent vaknat tidigt med pappa medan jag och Viggo sov länge :) lyxigt! Vincent har ätit sin älskade falukorv till lunch medan mamma och pappa åt brie/salami baguette. Jag har längtat till att få äta brie igen det är såå gott! Sedan har vi plockat lite här hemma och dammsugit av det värsta. Bvc sköterskan kom på besök idag för att väga vår älskling och gå igenom en del information. Och visst äter han mycket Viggo men jag hade aldrig trott att han gått upp 310 gram på 2 dagar (!!!). Sköterskan var mycket nöjd med det resultatet iaf och det är ju vi med såklart. Då vet vi att han får i sig tillräckligt och att amningen funkar. Han vägde 3575 g när han föddes och på efterkontrollen i lördags hade han gått ner till 3450 och så upp nu till 3760. Snacka om matvrak! :)

Nu kom mina två älsklingar hem efter en lekstund i parken så nu är det dags för mellanmål!


Vincent har roligt i parken!


Medan lillbrollan sover...

Hungrig liten son vi fått. Äter och äter och äter. Idag kom produktionen verkligen igång och brösten är supertunga och sprängfyllda. Skönt att han äter hela tiden iofs, så det onda släpper. Mellan alla måltider så sover han förstås och bajsar. Han är så lugn och lätt att ha o göra med. Och så doftar han helt fantastiskt gott, åhh vad jag bara kan ligga och lukta på honom. Finns ingen bättre doft än nyfödd bebis!

Vincent har pussat och klappat fint på sin lillebror men är inte så intresserad i övrigt. Han har pekat och sagt "bebi" men puttar undan honom om man säger "kom Vincent och titta". Så ingen reaktion har vi sett än, men det kanske kommer. Ingen 3-dagarsblues har jag fått. Än i varje fall. Känner mig bara så lycklig och glad över min fina familj. Att vi är friska och mår bra allihop. Att Vincent är så snäll mot sin lillebror och att lilebror äter och är nöjd.


Helt färsk :)


Viggo


Du är underbar, vi älskar dig!

2 Juni

Gick och la oss sent och vid 01.00 prick fick jag en värk. Gjorde inte jätteont men jag tänkte "aha" "nu är det dags!". Nästa kom 10 min senare och nästa 15 min senare och så höll det på sådär fram till 02.30 då jag lyckades somna och sov en timme. Vaknade 03.30 och var tvungen att kissa. Hade inga värkar och vart såklart superbesviken att det hade stannat av. Igen. Men de kom tillbaka var 10:e minut så jag försökte sova så gott det gick. Lyckades slumra mellan värkarna och de började bli jobbiga att ta liggandes. Vid 6 väckte jag Jesper och sa att det var på gång. Men lät honom sova. Vincent vaknade vid 07.30 och hans farfar hämtade honom 8. Hade ringt förlossningen vid 7 och kollade om det var okej ifall vi kom in om några timmar. Vid 8 kom värkarna var fjärde minut och det började bli jobbigt att vara hemma så vi åkte in. Var inne klockan 9 vi fick ett rum och jag fick ligga med ctg. En kvart senare undersökte en barnmorska mig och hon kunde konstatera att jag var öppen 4 cm. OMG YES! Vi var överlyckliga, det var igång och värkarna hade gjort nytta.

Jesper och jag hade supermysigt och snackade massa blaj och skrattade mellan värkarna som faktiskt inte var så jobbiga. Han sprang iväg och köpte lite godis och jag åt äpple o drack vatten. 11.40 sätter de ctg igen vilket inte var kul. Hatar att ta värkarna liggandes. Medan jag ligger där känner jag hur det pangar till inne i mig och Jesper kunde se hur magen hoppade. Vattnet gick och jag blev undersökt, hade en hinna kvar så barnmorskan tog hål på den. Var nu 6 cm öppen och jag bad om epidural. Hon förbereder med dropp och sådant.

Under denna tid 11.40-12.00 har jag öppnat mig 2 cm och barnmorskan kan töja till 10. Det gick så jäkla fort och gjorde så in i helsike ont. Jag bara profylaxandades och mådde så illa (vilket inte blev bättre av att Jesper vart akut hungrig och hade en tallrik pasta och skinksås som stank vedervärdigt) så jag vägrade lustgas.
De försöker få mig att lägga mig på sidan så epiduralen kan sättas in. Då sjönk hjärtljuden drastiskt så det var bara att försöka ändra position. Hjärtljuden var fortfarande superlåga och hämtade sig bara då och då. Jag får order om att andas syrgas så bebisen fick så mycket syre som möjligt. Nu börjar de två barnmorskorna och en läkare bli ganska oroliga och tittar nervöst på maskinen där hjärtljuden visas. Läkaren säger till mig att "Nu Jessica måste vi få ut det här barnet så fort som möjligt. Epiduralen kan jag med andra ord glömma den hinner de inte lägga. "Han har antagligen navelsträngen runt halsen och det är därför hjärtljuden slutar vid varje värk." "Vi kanske måste ta honom med sugklocka och hjälpa till så mycket det går". Det visade sig dock att jag var öppen 10 cm och inte 8-9 som de trodde så läkaren behövde inte hjälpa till så mycket.

Jag får krystvärkar och trycker på. Han låg högt upp med huvudet in i det sista och på första krystvärken sjönk huvudet ner och syntes bara lite. Andra krystvärken kom huvudet ut och på den tredje var han ute helt.Navelsträngen togs bort och satt inte alls så hårt. Han skrek och jag fick upp honom på bröstet. Oj oj vilken känsla. Både jag och Jesper var helt chockade för att det gick så fort. Tillslut började vi fatta att han är här äntligen!

Jag krystar ut moderkakan med lätthet och den var hel och fin så då kunde vi äntligen koppla av och njuta av vårt underverk. Hela förlossningen var över. Barnmorskan kollade ifall jag hade fått några bristningar och behövde sys. Men hör och häpna inte en enda skråma hade jag fått! Hon stog och tittade helt förundrad och sa att det inte ens syntes att jag fött barn. Snacka om perfekt avslut på en drömförlossning!
Så 12.32 föddes han vår fina fina Viggo.

Nu är det dags för lilla matvraket att äta igen. Han är superduktig och äter konstant. Jag är helt kär och kan inte sluta titta på honom. Livet är underbart!

Allt såg bra ut på ultraljudet. Man ser inte så mycket då bebisen är så stor nu men barnmorskan mätte för att få fram en någorlunda viktuppskattning på Viggo och kollade mängden fostervatten. Hon tyckte att det det var lite för lite fostervatten först och det var tal om igångsättning. Men sedan mätte hon och kunde konstatera att det var i underkant men ändå inom den "normala" ramen. Viggo beräknas väga ca 3600 g så ingen jättebebis. Fast vikten kan ju diffa ganska mycket men hon hade nog sett om det var en 5 kilos klump tror jag. Om inget händer av sig självt nu så ska vi ringa på lördag för att få tid till igångsättning innan måndag. Så antagligen har vi Viggo hos oss innan måndagen iaf. Bara 6 dagar, känns okej. Men vill helst komma igång av mig själv så det inte värkarna blir så framtvingade. Om han kommer imorgon så har jag gått över lika mycket som med Vincent, han kom på BF +10. Imorgon tycker vi dock att Viggo kan stanna där inne då morbror Mathias tar studenten och den vill vi såklart gärna vara med på. Annars får vi lämna presentbud ;)

Så det var lite uppdatering från oss. Vi har varit på fika hos Elin och Pontus och kom hem för en stund sedan. Vincent somnade som en stock och jag ska nog gå och lägga mig en stund jag med.